Välkommen till Albert Engström

Engströmpriset 2025
gick till Erik Blix och Keisha von Arnold-Tengman

Albert Engströmpriset 2025 gick till Erik Blix för framstående insatser under humorns fana. Keisha von Arnold-Tengman får ungdomspriset för sin enastående förmåga inom scenisk dans och koreografi.

”Erik Blix har många verksamheter på sitt samvete – chefredaktör för Grönköpings veckoblad, ryggraden i Publik Service, ett oblygt humorgäng, med mycket mera. Under prisutdelningen kommer flagranta exempel och flera brottstycken att redovisas. Allmänheten varnas!

Keisha von Arnold-Tengman konstnärskap inom scenkonsten är ett område som mycket intresserade den unge Albert. Dessutom är hennes påfallande förmåga att själv ha roligt och göra det roligt för andra också helt i Alberts anda.”

Aktiviteter och händelser 2026

Museet och ateljén

Alla dagar 21 juni – 17 augusti, kl 11-17.
Guidade turer i ateljén varje hel timme från kl 11. Den sista börjar kl 15.
Gruppbesök enligt överenskommelse, tel. 0175-30890
Mer om Museet här
För dig som är medlem eller under 18 år är besöket kostnadsfritt.

Bli Medlem!

Engströmdagen 4 juli

Lördagen den 4/7 firas Albert Engströmdagen med underhållning och utdelning av Albert Engströmpris och ungdomspris 2026. Ceremonin startar klockan 12 vid museet.

Ateljékvällar – onsdagskvällar kl 19:00, med underhållning i Albert Engströms Ateljé.

👉 Fullständiga programmet för 2026 kommer inom kort

⭐Intresserad av Albert Engström ?

Vill du vara med och föra Albert Engströms arv vidare?
Vi söker engagerade personer som vill bidra – antingen genom styrelsearbete eller genom att hjälpa till vid våra arrangemang och event. Ditt engagemang gör skillnad.

👉 Hör av dig till oss och bli en del av gemenskapen!

Klicka här

Albert på Facebook

Cover for Albert Engström Sällskapet
912
Albert Engström Sällskapet

Albert Engström Sällskapet

Albert Engström var en svensk konstnär, tecknare och författare, känd för sina satiriska skämtteckningar, karikatyrer och humoristiska skrifter om Roslagen som grundade tidskriften Strix och för affischen "Kräftor kräva dessa drycker" mot alkoholförbud.

Albert Engström Sällskapet

2 months ago

Albert Engström Sällskapet
God Jul & Gott Nytt År önskar vi er alla!🎄✨🎉#godjul #grisslehamn #norrtälje ... See MoreSee Less

Foto

View on Facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Albert Engström Sällskapet

2 months ago

Albert Engström Sällskapet
En förfalskarhistoriaKan ni begripa vad roliga saker det händer ibland. För ett tag sen så fick jag ett mail som börjar på detta sätt;”Hej,Jag har en lite konstig fråga, men jag hoppas ni kan hjälpa till.Min mamma har en gång i tiden, 60-tal, varit förfalskare. Hon hade hamnat i dåligt sällskap och dom utnyttjade hennes konstnärliga förmåga till att få henne att göra Albert Engström-förfalskningar.Dom åkte fast och blev dömda, mamma har sedan dess aldrig tecknat eller målat.Hon skäms fortfarande och hennes brottsliga förflutna är en familjehemlighet. Samtidigt så är det lite roligt att retas lite med henne, och hon börjar såhär 60 år senare få lite distans till det.Nu är det så att mamma fyller 80 nu snart och vi ska ordna ett kalas för henne.Skulle det vara möjligt att få en grattishälsning från Albert Engström-sällskapet som vi kan spela upp på hennes kalas?Typ som en liten mobilfilm där ni bara säger ”Grattis på födelsedagen, Gitte, önskar vi på Albert Engström-sällskapet”Formulerat så att hemligheten inte sprids, liksom.Skulle det gå att ordna?Jag skulle bli väldigt tacksam och glad, och hon skulle bli väldigt överraskad och skratta gott åt det.Vänliga hälsningarMarkus Va! Har ni varit med om maken? Det ät ju helt obegripligt spännande och roligt!Det är klart att vi ska hälsa till henne, något annat är inte tänkbart. Men det räcker inte. Hon är ju en celebritet av rang, vi måste få med henne i sällskapet. Jag vill träffa henne och prata med henne. Vår mejlkontakt fortsätter, som följer:Hej Marcus!Vad roligt det låter, dvs att få gratta Gitte.Lite sorgligt är ju att hon fick en egen konstnärlig gärning stoppad. Jag menar, några dumheter gör vi ju alla i ungdomen, och det må vara oss förlåtet. Jag är naturligtvis mycket nyfiken på hennes alster. Finns det något att titta på?Vi ska naturligtvis ordna så att du får en liten trevlig film av oss. Jag tror att vi spelar in den på vår årliga kräftskiva i Alberts ateljé. Det ska bli mig ett stort nöje att också få ge henne ett medlemskap i Albert Engströmsällskapet.Allra bästa hälsningar, och låt oss hålla kontakten.Rolf Engström (sonson till Albert)Och fortsätter…Hej Rolf!Oj, stort!Har pratat med pappa och han tror hon kan klara av det, bara vi inte avslöjar för mycket om just varför.Det är ju som sagt fortfarande väldigt känsligt, pappa fick inte reda på det förrän 40 år in i äktenskapet och inte ens alla barnbarnen vet om det.Hon har ju inte tecknat eller ritat sedan dess, tyvärr. Jag tänker att hon måste ha haft en viss talang eftersom dom sålde några förfalskningar till gallerier i Stockholm och inte åkte fast förrän kumpanen blev slarvig och gick till samma galleri för många gånger.Hon är numer väldigt laglydig och har inte samvete för ens fortkörning.Hon vet ingenting om kalaset än, bara datumet, och det kommer vara både släktingar och vänner där, därav vill vi inte ge för många detaljer om just varför hon grattas av er. Tack för väldigt trevliga svar.Vänliga hälsningarMarkus Och vidare…Hej igen Markus!Jag tycker detta är en fantastisk historia och jag önskar verkligen att din mamma skulle förlåta sig själv och se att det finns en lite rolig och positiv sida också. Jag är övertygad att Albert själv skulle känna sig både road och uppskattad att på detta sätt bli uppmärksammad. Det är verkligen inte alla som blir utvalda som objekt för förfalskning. Och var arbetet bra gjort så skulle han absolut gilla och uppmuntra det, även om målsättningen var tveksam. Han hade stor respekt för skicklighet. Och ett stort sinne för humor. Både han och jag tycker att det är sorgligt när en talang inte brukas och utvecklas.Jag uppfattar att din mamma fortfarande tycker att det är pinsamt och skämmigt men det är absolut förlåtet och sonat. Helst av allt skulle jag vilja intervjua henne och sedan skriva om det (gärna anonymt) i årsboken. Jag anar att hon inte vill, men jag skulle bli oerhört glad och det kunde gå.Hur som, så vill jag ge henne ett hedersmedlemskap i sällskapet och hoppas att hon vill ta emot det. För den saken skull behöver jag:Namn, adress (gata, ort, postnummer), mejladress (om hon har, eller till någon annan som kan ta emot våra mejl)Allra bästa hälsningar, och vi hörs igen.Rolf EngströmSamt…Hej igen!Tack för det du skriver, jag tror hon kan behöva höra det också, så hon slipper känna att något som gjordes för 60 år sedan fortfarande är så skämmigt.Det viktiga är ju att hon inte får veta något innan hon fyller och att hälsningen inte avslöjar något hon inte själv är beredd att berätta för övrig släkt och vänner.Hej Markus.Det är klart att inget ska avslöjas. Så fort vi gjort en liten film så kontaktar vi dig, så du får distribuera den till Gitte. Detsamma gäller också medlemskapet.Hörs vidare i frågan/RolfHej Markus! Här kommer nu äntligen en film och två dokument. Klicka på länken inom 3 dagar. Jag skulle vilja att du skrev ut dem så att Gitte kan få dem i handen, gärna på fint papper. Du kanske rent av kan köpa en tavelram på IKEA till medlemskapet.Hör av dig till mig och berätta vad du tycker och det är naturligtvis mycket spännande att få höra hur Gitte tog emot det.Bästa hälsningar.Rolf EngströmHej Rolf!Så fantastiskt fint! Jag blir rörd av dina fina ord, och det tror jag mamma också kommer bli. Tack så jättemycket! Jag ska absolut se till att ordna en riktigt fin utskrift och en ram.Återkommer med en rapport! Åter igen, tack så mycket!Vänliga hälsningarMarkusEtt av dokumenten som skickas tillsammans med filmen är ett personligt brev till Gitte.” Hej Gitte!Jag heter Rolf Engström och är sonson till Albert. Jag har pratat lite med din son Markus och han har berättat lite om dig. Jag tycker detta är en fantastisk historia och jag önskar verkligen att du skulle förlåta dig själv. Jag menar, några dumheter gör vi ju alla i ungdomen, och det må vara oss förlåtet. Och detta är absolut både förlåtet och sonat.Jag är övertygad att Albert själv skulle känna sig både road och uppskattad att på detta sätt blivit uppmärksammad. Det är verkligen inte alla som blir utvalda på ett sådant sätt. Och var arbetet bra gjort så skulle han absolut gilla och uppmuntra det. Han hade stor respekt för skicklighet. Och ett lika stort sinne för humor. Både han och jag tycker att det är sorgligt när en konstnärlig talang inte brukas och utvecklas, så det enda rätta vore naturligtvis att börja rita och måla igen.Som ett bevis på att ungdomens synder är glömda, att konst länkar människor samman och att humor är ett oöverträffat kitt, människor emellan, så vill jag ge dig ett ”Hedersmedlemskap” i Albert Engströmsällskapet. Du är från och med nu alltid välkommen att besöka oss och att gratis gå på våra guidningar i Alberts hem och ateljé, och ta gärna med dig någon vän eller släkting.Din historia är fantastisk och berörande och jag skulle oerhört gärna vilja träffa och intervjua dig. Du har en berättelse som vore fantastisk att få återge i Albert Engströmsällskapets årsbok. Naturligtvis utan att på minsta sätt avslöja din identitet. Bara som ett öde och en otrolig historia kopplad till Albert och hans konstnärskap.Vi är ungefär jämnåriga du och jag och det vore så roligt att få träffa dig.Allra bästa hälsningar!Rolf Engström”Ja, hej igen.Vad bra att du är nöjd Markus. Hoppas Gitte också blir det. Framför allt så tycker jag att din insats är både rolig och kärleksfull. Vilken fantastisk idé att kontakta oss för att få Gitte att släppa bördan samtidigt som du skojar rätt friskt med henne. Starkt, kul, klokt!Ja, en rapport ska bli rolig att få, och som sagt drömmen är en fin intervju.Ha det riktigt bra.RolfHej Rolf!Nu är kalaset avklarat och mamma blev chockad, förvånad och glad!Bifogar en liten film där jag överlämnar medlemsbeviset, precis efter att vi spelat upp hälsningen.Vänliga hälsningarMarkus Hej Markus!Det var ju jätteroligt att se. Hoppas också att "särskilda insatser i AEs anda"(på diplomet) föll i god jord och inte var för påträngande.Hoppas i alla fall att hon blev glad.Bästa hälsningar.RolfNu får jag alltså hennes telefonnummer och ringer och pratar med henne.Vi har en trevlig pratstund och jodå, hon kan tänka sig att bli intervjuad, men lite hemlig vill hon allt fortsätta att vara. Vi bestämmer oss för att bara använda hennes förnamn när jag skriver om vårt samtal i årsboken. Men bilder får jag ta, två stycken. En där hon håller hedersmedlemskapet och en tillsammans med mig.Så en mycket tidig höstmorgon i oktober sätter jag mig i bilen i Uppsala för att åka och hälsa på henne. Resan är lång för jag ska ända ner till en av öarna utanför Blekinges kust. Bilen är gammal och värmen i bilen har just börjat krångla, så jag klär på mig riktigt ordentligt för att inte frysa. Jag tar med mig mackor och kaffe, men handskarna glömmer jag kvar i Uppsala. Jag kör inte helt lagligt utan ligger oftast en ordentlig bit över tillåten hastighet för att korta restiden (detta kommer naturligtvis att förnekas om polisen hör av sig). Resan är som sagt lång men jag anländer till Karlskrona så pass att jag hinner med färjan som går halv ett.Hon bor med sin man i ett vackert litet hus på ön, ett hus som närmast kan beskrivas som lite ”compact living”. Allt finns, men med fiffiga, praktiska och smarta lösningar. Storstädningen går på mindre än en timme får jag höra.Jag bjuds på lunch och får ugnsbakad lax med citronsås och potatis. Efterpå blir det kaffe och kakor och lite prat om ditt och datt. Hon heter som sagt Gitte och är rätt liten med grått hår, trevligt sätt och glad uppsyn och jag försäkrar att hon på inget sätt ger intrycket av att vara en förhärdad kriminell typ. Jag frågar om det är OK att jag spelar in det vi pratar om så att jag senare kan skriva ihop något begripligt, och det är helt OK säger hon. IntervjunGitte har inte haft en helt okomplicerad uppväxt själv utan har bla a en fosterhemsplacering i bagaget. Nu är det är tidigt -60tal. Hon är 16 år och hon har nyss flyttat hem till sin mamma igen.Hon har just haft ett bråk med sin mamma och mammans nya man (som hon inte gillar), så nu flyttar hon hemifrån och bor själv.Hon har jobb på Åhléns på Söder och där träffar hon en kille (Björn, sådär 23-24 år) och de flyttar ihop i en liten källarlägenhet på Söder. Hon har nu nyss just fyllt 17 år. Det är så pass allvarligt att de växlat ringar. Han jobbar kvar på Åhléns men hon har bytt jobb och jobbar nu på Postgirot där lustigt nog hans mamma blev hennes chef. Hon berättar att hon alltid har gillat att rita och hon kommer tydligt ihåg första gången hon får ett riktigt ritblock, det är en jul når hon bara är sex år gammal. Så hon och en av hennes tjejkompisar brukar nu (alltså -60 talet) roa sig med att teckna i tusch, och hon har blivit rätt bra på det. Vid något tillfälle kommer Björn med idén att hon skulle kunna göra en förfalskning och att de på så sätt skulle få in lite extra pengar. Hon tänker nog inte så mycket på att det är ett udda förslag, och eftersom det kommer från Björn som hon är kär i, så säger hon ja. Björn (som tydligen är bra på att bedöma hennes talang) föreslår Albert Engström, eftersom han arbetar mycket i svartvitt med just tusch.Hon tittar på några bilder och ritar på frihand en narturbild och en gubbe som hon signerar med Albert Engström. Bilden är mycket bra och namnteckningen ännu bättre. Björn ”efterbehandlar” bilden så att den ser gammal ut. Hur det görs har hon inte en aning om. Björn sköter det samt kontakten med köparen. Björn tar med bilden till en konsthandlare på ett av Söders gallerier och denne tvekar inte ett ögonblick utan köper omgående porträttet. Bingo, det här var ju klockren träff!Affären gick bra så hon ritar ett porträtt till och någon landskapsbild. De blir också köpta och allt verkar vara lugnt och smidigt. Hur mycket de fick för bilderna vet hon inte. Gitte berättar att mycket av det som hände då har hon förträngt, för hon skämdes förskräckligt när de åkte fast.Björns idé om att Gitte ska göra förfalskningar verkar ju gå bra, men Björn själv verkar inte vara så insatt i konst och galleribranschen. Gitte gör fler bilder och Björn säljer dem till samma gallerist. Till slut tycker galleristen att det är underligt att Björn ständigt kommer med nya bilder av Albert. Han konfronterar troligen Björn med sina tvivel. Vad som egentligen händer vet inte Gitte, hon vet bara vad Björn berättar. Det verkar som om Björn blivit hotad med polisen. Det hela är skrämmande och rätt som det är så ser de genom sina fönster i källarvåningen att polisen är på väg. De gör en ansats att fly, men hinner inte. Polisen tar dem.Björn får fängelse, förlovningen spricker och Gitte blir dömd till två års övervakning, en rätt hård dom. Ett trevligt och fint drag är att Gitte får frågan om hon själv känner någon som hon litar på och som skulle kunna sköta övervakningen. Och hon gör ju det. Hon känner en klok man som uppenbarligen både hon och domaren litar på, och han blir hennes övervakare.Livet ordnar så småningom upp sig och Gitte får familj med man och barn och fosterbarn som de också tar hand om, för hon vet hur viktigt det är.Historien är både spännande och rörande. En mycket ung och uppenbarligen mycket begåvad flicka hamnar, mer eller mindre av en slump (Björn) på fel väg. Det är naturligtvis inte vare sig klokt eller riktigt att förfalska konst, men ingen människa kom ju till skada, utom ganska marginellt, i plånboken. Stor skada är det däremot att Gitte själv aldrig mer rörde en tuschpenna efter detta. Jag tycker själv att det är anmärkningsvärt att en 17-års flicka kan imitera Alberts drivna stil så bra en konsthandlare köper verket utan att tveka. Den talangen måste ha varit påtagligt stor! Jag hoppas att hennes kloka son ger henne ett riktigt ritblock och en penna i julklapp. Och vi kan vara övertygade om att Albert själv, i sin himmel, tycker just detsamma!Vi kramar om varandra och hon har lovar att de ska besöka Grisslehamn i sommar!Vägen hem är lika lång och kall som den var dit och till råga på eländet så krockar jag med ett stackars rådjur på E22:an ungefär i höjd med Kalmar. Jag ringer 211 och meddelar vad som hänt och att rådjuret är dött. Jag har tur. Jag åker inte av vägen och inte heller stannar motorn, och jag vågar inte heller stänga av den. Det är mörkt, kallt och regnar och att ha behövt stå här och vänta på en bärgningsbil i kanske tre timmar hade varit så lagom muntert. Så med endast en strålkastare och knycklig bil återupptar jag resan till Uppsala. Det tar sin tid men så småningom får jag krypa ner under täcket.Jakten fortsätter nu med mejl till PolismuséetHej på er.Jag heter Rolf Engström och är sonson till Albert Engström. Jag sitter i Engströmsällskapets styrelse, och jag har en fråga till er.För en tid sedan så fick jag ett väldigt roligt mail, det stod så här;”Hej,Jag har en lite konstig fråga, men jag hoppas ni kan hjälpa till.Min mamma har en gång i tiden, 60-tal, varit förfalskare. Hon hade hamnat i dåligt sällskap ….. De får hela Markus mejl ….Vi har tyvärr inga bilder att visa men jag förstod att någon av hennes bilder tidigare fanns upphängd hos Polismusèet. Vi i Albert Engströmsällskapet skulle så gärna vilja få fota av någon av bilderna och publicera i vår årsbok.Skulle ni kunna hjälpa oss med det?Svar från polisenHejsan!Vi har tyvärr inte så många förfalskade Engström ( eller kanske bra?). Polismuseet har ju förändrats några gånger genom åren så referensverk har destruerats eller överlämnats till polisens egna konstförfalskar-experter ( Peter LLoyed dog ju för några år sedan men han var polisens expert väldigt länge)Ett fall finns från 1962, båda män. Men i det fallet omnämns faktiskt en ung kvinna.Det är en inramad akvarell i glas och ram samt olika tusch-motiv som vi har bevarat. Här kommer även bifogat två bilder. En på akvarellen och en på tuschteckningen. Tekniskt sett så är ju den som målar inte skyldig utan det är ju signaturen som är brottet så att säga. Men detta vet ni nog bättre än jagMed vänliga hälsningar Jani Pellikka, föremålsintendent vid PolismuseetE-post: jani.pellikka@polisen.seMitt svarTack underbara ni!Engströmsällskapet är er evigt tacksamma för detta. Kom gärna och besök oss i Grisslehamn (Alberts och Sigrids hem mellan 1902 och 1916). Den/de som kommer får en gratis rundtur med guidning i hus och ateljé. Och kanske rent av en kram.Det här blir en fin historia i vår årsbok som kommer ut efter nyår. Ge mig en fungerande postadress så skickar vi naturligtvis årsboken. Och återigen, STORT TACK!Bästa hälsningar.Rolf EngströmHejsan,Vad kul att kunna hjälpa till!Det var ju kul att det gick att hitta ett korrekt fall. Jag blev lite förvånad själv faktiskt. Jag försöker ju vara noggrann med bakgrundsfakta men t.ex. just sådant som konstnären till ett falskt verks namn är inte alltid tydligt i fallen då fokus varit vem som skrivit den förfalskade signaturen samt de som försökt sälja den så att säga. / JaniOch vem vet, kanske Jani också kommer och besöker oss i sommar.SLUT PÅ HISTORIEN ... See MoreSee Less

Foto

View on Facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Albert Engström Sällskapet

2 months ago

Albert Engström Sällskapet
Hittat på YouTube "old swedish movies" Albert Engström och hans Rospiggar #albertengström #roslagen #rospigg #svenskhistoria #grisslehamn ... See MoreSee Less

Albert Engström och hans rospiggar(1941)

youtu.be

Albert Engström och hans rospiggar(1941)Bilder från konstnären Albert Engströms hem och ateljé i Grisslehamn med minnestal av författaren Ludvig “Lubbe” Nord...

Video

View on Facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Albert Engström

”Nu är min atelier färdig. Den är precis som jag vill ha den och ligger just där jag vill ha den. Där skola mina vänner få bo, när de komma på besök, och somna vid den vackraste musik som finns.”